Jag har det tungt nu.
Har inte kunnat vara där nere utan att börjat gråta de
senaste veckorna.
Nästan halva flocken blir i år 4 med allt va det innebär.
Oron över Poppe, sorgen över Rut och Valborg,maktlösheten över
att inte kunna hjälpa dom och ilskan att höns inte blir så gamla.
Flera gånger har jag funderat på att lägga ner för att sorgen blir
för stor när någon går bort.
Eller denna ständiga oro över att någon blir sjuk.
Men tanken på ett liv utan höns går inte.
Så jag vet varken ut eller in just nu.
Har inte ens börjat förbereda mig för krypsäsongen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar