glädje och kunskap.
Jag fotar dom varje dag samt skriver om dom i en "hönsdagbok" jag har.
Efter 4 år har jag även nu lärt mig att en del i flocken måste tas bort för att
låta dom andra få vara kvar.
Steve är ett lysande exempel.Han var min älskling i det stora hela.Men det var
bara jag som gillade honom.Hans mål i flocken var att bråka med alla och
terrosera dom han kom åt.Det tog mej bara 2 år att inse det faktum.
Och det misstaget gör jag aldrig om.
Flockens hälsa och välmående går före min egen för gott.
.
Alla hönorna har sin del i flocken vilket jag även har koll på och skriver om.
En del tar större plats medans dom andra hänger på.
Ibland kan jag sitta där nere och gråta av lycka för att jag får ta del av deras liv.
Samt sorgen att förlora någon som gör mig lika knäckt varje gång.
Alfred som var min första tupp gav mig iden till denna sida att få folk att se höns på
ett annat sätt än bara detta maniska äggläggande.
/Majsan
