Eggeby

Jag har förlorat många i år.
Kong fick somna in var med honom hela tiden det var hemskt.
Gittan,min älskade Tilly,Britta,Linda ,lillemor och Babs.
Det tog mig oerhört hårt.
Om jag ska hålla på med höns måste jag lära mig hantera sorgen av
att förlora någon .vilket jag börjat göra på gymmet.
Konstig tant som står och lipar medans hon lyfter vikter tänker dom nog,
men det har hjälp mig att bearbeta det hela.
Men jag har blivit hårdare mot mina tuppar.
Är det någon som blir för dominant ,aggressiv eller utmanar
Chefen då får dom inte va kvar.
Ingen tupp jag haft kommer ens i närheten av hans storhet.
Förutom Alfred då.Men för mig är det oerhört viktigt att ha en bra
ledartupp.Jag kommer stå vid hans sida tills han inte orkar mer..

Men i år har bygget av mitt nya hönshus börjat.
Ett enormt projekt som vi bara är min underbare granne och jag
som bygger.Jag längtar tills den dagen kommer så vi äntligen får
flytta in.Har lagt ner all min själ och allt jag äger på det.
Mina hönor ska äntligen få det hönshus dom förtjänar.
Har även begravt Rasmus där.Han fick somna in efter
23 års trogen tjänst som förste katt.


Har lärt mig om en ny sjukdom som även är hanterbar.
Samt fått ta över 10 gammel hönor.2 dog men dom andra
8 damerna har kommit in bra i flocken.
Lilla Linus kämpar hårt med att försöka charma en av dom nya
damerna men det går inte något vidare.:)

Sen min lille prins.Som är mig så kär.Han kommer bli den största tupp
jag haft.En tuff start på livet fick han oxå.Men med en hönsmamma som jag
så ska det nog bli bra såsmåningom.